Frågor
och svar om
Mobiltelefoner
och mikrovågor
Copyright FEB 1999
Vad säger
man i Tyskland?
Dr Lebrecht von
Klitzing, vid Lübecks universitetet, har funnit att hjärnans
elektriska aktivitet påverkas av mikrovågor. På EEG-kurvan
kan en förändring ses på upp till 90 m beroende på
fabrikat av mobiltelefon, och förändringen kan kvarstå
i 24 timmar. På samma sätt säger han sig konstatera påverkan
från mobilsändarantenner (master) upp till 500 meter.
På universitetet
i Mainz upptäckte man att mobiltelefoner påverkar sömnen.
REM(dröm)-sömnen förkortas vilket inte är önskvärt
då drömsömnen anses vara viktig för vårt mentala
välbefinnande.
Vad har man kommit
fram till i det forna Sovjet?
I öst har man
länge forskat om mikrovågor och det finns mycket material som
visar på biologiska skador vid relativt låg exponering. Därför
är man mycket mer restriktiv med exponering där än i väst.
Deras gränsvärden är avsevärt lägre än de
i väst. I väst har man inte tagit hänsyn till denna forskning.
Hade man annars utvecklat ett omfattande mobiltelefonisystem som lägger
en mikrovågsdimma över befolkningen?
Vad har mikrovågor
och bekämpningsmedel gemensamt?
Enligt sovjetiska
forskare har mikrovågor den effekten att ett enzym, kolinesteras,
hämmas vilket i sin tur ger ett överskott av acetylkolin. Precis
så fungerar mycket giftiga bekämpningsmedel av organfosfattyp.
Mikrovågor skulle i så fall kunna ge samma resultat som kemisk
förgiftning.
Hur lång
tid tar det innan man märker om man skadats?
Under 1995 skaffade
sig 850 000 svenskar mobiltelefoner. Frågan är när deras
eventuella skador kan visa sig. Alasdair Philips på ”PowerWatch Network”
i England misstänker att det kan ta upp till tio år innan man
upptäcker eventuell leukemi hos mobiltelefonanvändare. När
man märker skadan är det kanske för sent att göra något
åt den. Vi känner till att vissa som använt mobiltelefoner
anser sig ha drabbats av hjärntumörer. Andra har drabbats av
synförändringar, grå starr, blindhet, koncentrationssvårigheter
och beteendestörningar och misstänker att det beror på
mobiltelefonen.
Är mobiltelefoner
farliga för glasögonanvändare?
Mätningar som
gjorts vid engelska ”National Physical Laboratory” i Middlesex visar att
glasögon med stålbåge ökade strålningen vid
ögat med 20 procent. Strålningen som absorberades av ett konstgjort
testhuvud ökade med 6,3 procent. Metallen i glasögonbågen
fungerade som ledare och styrde strålningen mot området runt
ögat, som är känsligt för exponering av mikrovågsstrålning.
Från nättidningen ”Mobil” 3/99.
Kan man få genetiska skador av mikrovågor?
Hur kan människan
skadas av mikrovågor?
Liksom mikrovågor
kan värma upp mat, kan mikrovågor värma upp mänskliga
celler. Speciellt känsliga organ är ögat och testiklar som
kan ”stekas” av mikrovågor, som när äggvita koagulerar.
Därför är det olämpligt att använda mobiltelefon
nära känsliga organ.
Men även vid
lägre exponeringsnivåer, så att det inte blir fråga
om uppvärmning (s.k. icke-termisk exponering), finns det biologiska
effekter. Därför är det inte omöjligt att människor
kan skadas av relativt låg, men långvarig konstant exponering.
Vi deltar alla i ett storskaligt experiment.
Människan har
inget inbyggt försvarssystem mot mikrovågor. När skadan
upptäcks, kan det vara för sent att göra något åt
den.
Förorsakar
mikrovågor ”stress” ?
En engelsk forskare
David de Pomeroy vid Universitetet i Nottingham, har bestrålat nematodmaskar
med mikrovågor. Enligt New Scientist, 10 april 1999, anser denne
forskare att mikrovågor förorsakar ”stress”. Att mikrovågor
förorsakar biokemisk stress stöds, enligt samma tidning, även
av den amerikanske forskaren Henry Lai som visat att råttor som exponerats
för mikrovågor producerar ett stresshormon (”corticotropin releasing
factor”). Mikrovågor stör dessutom nervtransmittorn, acetylkolin,
som bl.a. är inblandad i minnes och vakenhets tillstånd.
Man kan fråga
sig om kroppen på grund av den mikrovågsdimma många
är omgivna av, befinner sig i ett konstant biokemiskt stresstillstånd.
När människor då blir utsatta för inte alltför
onormala arbetsbelastningar -- i vissa yrken har man
alltid arbetat hårt, vad händer då? Om kroppen redan tidigare
är hårt biokemiskt stressbelastad, kan resultatet
kanske bli s.k utbrändhet. Regeringen är idag oroad över
att alltfler sjukskrivs. En ny kategori välbetalda män utgör
de som sjukskrivs alltmer. Finns här ett samband?
Finns det gränsvärden?
Både myndigheter
och mobiltelefonoperatörer säger ofta i lugnande syfte att det
inte ”föreligger någon hälsorisk” eftersom exponeringen
ligger ”under gällande gränsvärden” - detta även om
folk mår dåligt och tvingas flytta p.g.a. en antenn på
huset eller en mobiltelefonmast i närheten. Det är uppenbart
att gränsvärden inte är en garanti, när känsliga
människor ändå får problem.
Dagens gränsvärden
är satta för att främst skydda för s.k. termisk exponering,
som när mat värms i en mikrovågsugn, och är inga riktlinjer
att gå efter om man vill vara försiktig. Att exponeringen är
under gällande gränsvärden är ingen garanti. Många
studier på djur visar dock på skador när exponeringen
varit långt under nuvarande gränsvärden.
Precis som skett
med röntgenstrålning kommer man nog att hela tiden få
justera ned gränsvärdena. Schweiz och Italien är länder,
som den sista tiden skärpt sin lagstiftning.
Vad säger
Telias sakkunnige om gränsvärden?
Kjell Hansson Mild,
säger i Telias tidning (Calling, Juni, 1999) ”Det finns försök
som indikerar biologiska effekter vid nivåer som ligger vid dagens
gränsvärden. Och med de tillämpliga marginalerna, skulle
jag inte bli förvånad om gränsvärdena kommer att sänkas
i framtiden”.
Tidigare har Kjell
Hansson Mild sagt att det ӊr uppenbart att det finns biologiska effekter
även av svaga mikrovågor” (Calling 3 1997). Elöverkänsliga
kan intyga detta. Många har måst flytta hemifrån när
mobiltelefonmaster byggts i närheten.
Vad innebär
ett skärpt lagförslag i Schweiz?
Förslaget innebär
världens striktaste regler för allmänhetens exponering av
radio/mikrovågor. Gränsen blir ca 100 gånger lägre
än nu gällande gränsvärde enligt Microwave News, mars/april
1999. Sverige brukar vara föregångare vad gäller miljölagstiftning,
men det kanske har sin naturliga förklaring att vi förblivit
tysta, då det finns en stor svensk tillverkare av mobiltelefoner
i landet.
Kan tillverkare
garantera
att mobiltelefoner är ofarliga?
Nej! Ingen kan garantera
mikrovågors ofarlighet. Därför utfärdar tillverkarna
inte några garantier. Man använder däremot lugnande fraser
som att ”exponeringen är under nu gällande gränsvärden”
och ” att med befintlig forskning, finns ingen anledning till oro”. Att
samma tillverkare bekostar forskning och därmed indirekt påverkar
forskningen, nämns sällan.
Dr.George Carlo
(ordförande i Wireless Technology Research group WTR, en av mobiltelefonföretagen
finansierad forskningsgrupp) framförde vid ett (BEMS) möte i
juni 1999, att de fakta, som framlades vid mötet, borde föranleda
” en omedelbar översyn av radio/mikrovågors hygieniska gränsvärden.”
Carlo som till allas förvåning bytt sida, varnade också:
” Det är något annat än upphettning som pågår…Det
framstår klart för mig, att konsumenterna inte skyddas”
MicroWave News, juli/augusti 1999.
Vem styr forskningen?
Oroande signaler från forskare.
Express Newspaper,
24 maj 1999, rapporterar om Professor Ross Adey från USA vars forskningsanslag
drogs in, när hans forskning visade att mobiltelefoner påverkat
antalet tumörer hos djur. En annan likaledes framstående forskare,
Henry Lai, ombads tre gånger att ändra sin studie som beskrev
hur mobiltelefoner orsakat genetiska skador på råttor. Han
säger i artikeln att styrningen påminner om hur tobaksindustrin
styrde och manipulerade forskningen. Kontroll av forskning har tagits över
av advokater och direktörer säger han.
Vad har Motorola
för roll i forskningen?
Enligt Microwave
News, juli/augusti 1999, har mobiltelefontillverkaren Motorola det största
(och enda) forskningsprogrammet idag. De finansierar forskning över
hela världen.
Samma tidning (jan./feb.
1997) publicerade ett hemligt memo från Motorola. Där diskuterades
hur man skulle bemöta en för dem obehaglig upptäckt som
Professor Henry Lai och Narandra Singh gjort. Dessa forskare hade upptäckt
genetiska skador på mikrovågsbestrålade möss.
Företagets
ordval i samband med att man skulle ”förringa” studien, var bl.a.
ett aggressivt uttryck som”war-game”. Man ansåg också, som
så många telefonoperatörer i Sverige idag, att det var
viktigt att ”lugna allmänheten”. Man uttryckte det som så: ”Vi
håller på att skaffa fram en lista på oberoende experter
inom detta område, och håller på att rekrytera individer
som är villiga och kunniga på att lugna allmänheten vad
gäller dessa frågor”.
Vad har tobak
och mobiltelefon gemensamt?
Vad gäller
cigarettrökning och användandet av mobiltelefoner har man livligt
diskuterat risker med användningen. Både cigaretter och mobiltelefoner
har dessutom kraftigt marknadsförts till tonåringar.
I flera rättegångar
som pågår mot tobaksindustrin, har det visat sig att forskning
styrts av advokater och direktörer. Henry Lai från USA som forskar
om mikrovågor känner igen situationen (se tidigare fråga
och svar). Kan mobiltelefontillverkare hamna i samma sits som tobaksbolagen
gör idag?
Är det farligt
att använda mobiltelefon?
Problemet är
att vi vet för lite om långtidseffekten av svaga mikrovågor.
Ingen kan garantera ofarligheten. Man antar bara att det är ofarligt.
Det är vanligt
att användare får huvudvärk och koncentrationssvårigheter.
Bland elöverkänsliga är det vanligt att påslagna mobiltelefoner
ger kraftiga symptom.
Tidigare ordföranden
i australiensiska läkarförbundet anser att vi sitter på
en ”tidsinställd bomb”. Det finns så pass många varningssignaler,
att man bör vara försiktig.
Vad menas med att vara försiktig?
Vad avger mobiltelefoner
som kan vara farligt?
Mikrovågor.
En mobiltelefon
är en mikrovågssändare.
Vad är mikrovågor?
De är extremt
energirika radiovågor vilket är detsamma som att de svänger
med mycket hög frekvens (300-300 000 MHz, där MHz, megahertz,
betyder miljoner svängningar per sekund). De ligger i spektrumet mellan
radiovågor (ultrakortvåg) och infrarött ljus och har tidigare
mest använts till radar och radiolänkar. Numera används
de även till mobiltelefoni, men även till mycket annat inom industrin
som t.ex. svetsning av plast.
Varför kallas
de mikrovågor?
Mikro betyder kort
eller liten och de kallas mikrovågor därför att våglängden
är liten.
Hur är det
med signaler från TV-sändare?
Signaler från
TV-sändare är inte mikrovågor, men de bidrar tillsammans
med mikrovågor och annan strålning till den totala nivån
av s.k. elektrosmog. Enligt en undersökning i England (Sunday Times,
16 maj 1999) fann man en ökad cancerrisk i närheten av TV-sändare
inom en radie av 7 km.
Är
trådlös kommunikation miljövänlig?
Varje gång
man pratar i en mobiltelefon passerar mikrovågor igenom den
egna hjärnan, men också genom byggnader och andras kroppar på
väg till en basstation som sedan skickar vidare mikrovågorna
genom andra byggnader och genom andra kroppar till mottagaren. Om man däremot
talar i en vanlig telefon förvandlas rösten till signaler eller
ljus i en fiberoptisk kabel som oskyldigt och blixtsnabbt skickas i en
kabel i marken till mottagaren. Man smutsar inte ned luften med sina mikrovågor.
Man är miljövänlig. Man har ringt ett ”rent” samtal.
Är det ett
intresse för samhället att ytterligare bygga ut trådlös
kommunikation?
Det finns ingen
rimlig anledning att bygga mer mobiltelefonmaster och antenner på
hus och fasader för att t.ex. trådlöst kommunicera med
Internet (genom mikrovågor) när det går alldeles utmärkt
att göra det miljövänligt via fiberoptik i nedgrävda
kablar. Det gagnar inte samhället. Det gagnar inte folkhälsan.
Hur ser en mikrovågssändare
ut?
Antennerna kan se
ut som en eller flera stavar, som lådor eller som en trumma. De hålls
uppe av en stång och sitter ofta på vattentorn, på master,
på taket av höga fastigheter och på husväggar. Den
nya generationen sändare (för 1800 MHz-systemet) som det kommer
att finnas flera av i varje kvarter, blir mindre och kan komma att placeras
bl.a. på lyktstolpar. Högre frekvenser ger kortare vågor
och kräver därför fler och tätare antennplacering.
Hur kommer mikrovågorna
till min mobiltelefon?
Det finns mikrovågssändare
överallt: på hyreshus, på vattentorn och på master.
Fastighetsägare välkomnar ofta hyresintäkterna från
mobiltelefonsändare. Många hyresgäster är omedvetna
om att de har en mikrovågssändare på taket eller på
husväggen.
I och med att ett
nytt system införs (DCS1800) kommer vi att få betydligt
fler antenner på betydligt fler ställen. Mikrovågorna
blir då så kortvågiga att det av tekniska skäl kommer
att behöva flera sändare. i varje kvarter, i alla orter. Det
innebär att mobiltelefonsändare kommer att finnas oroväckande
nära våra bostäder.
Är det farligt
att bo nära en mobiltelefonsändare?
I Aftonbladet den
4 mars 1999, berättar man om ett hus högst upp på Hantverkaregatan
i Stockholm, där människor drabbats av plötslig och oförklarlig
sjukdom (bl.a. yrsel, hjärtfel och stickningar) efter det att 2 basstationer
monterats på huset bredvid. Efter mätning visade det sig att
strålningen låg ”tusen gången högre än normalt”
Konstant(kronisk)
exponering av mikrovågor kan ha negativ påverkan på människor.
Det finns därför god anledning att vara försiktig. Många
böcker och artiklar nämner att amerikanska ambassaden i Moskva
under en längre tid blev bestrålad med relativt låga nivåer
av mikrovågor i avlyssningssyfte. Trots de låga nivåerna
blev ett stort antal av de anställda drabbade av cancer i olika former.
Sedermera installerades ett skydd (metallnät) mot dessa mikrovågor
utanför huset.(Alasdair Philips: Living With Electricity ISBN:0 9524503
0 5).
Är det farligt
att ha en mobiltelefonantenn på taket?
Professor Yngve
Hamnerius på Chalmers (GP 990721) har gjort mätningar på
tak och funnit att nivåerna är ”låga” och att risker är
större att få mer strålning från närliggande
antenner riktade mot huset.
Från antennen
på taket går ledningar som strålar ”låga” nivåer,
till exempelvis en basstation till källaren. Placeringen hålls
oftast hemlig. En hyresgäst vet kanske inte om de är direkt granne
med basstationen eller inte. Frågan är om man som hyresgäst
är intresserad av att bli utsatt för ofrivillig och konstant
exponering av ”låga” doser av mikrovågor i all synnerhet som
Telias sakkunnige Kjell Hansson Mild erkänner att ”det uppenbart finns
biologiska effekter även av svaga mikrovågor” (Calling
3 1997) Vågar man chansa på att den kontinuerliga ”låga”
exponeringen verkligen är ”ofarlig”? Varför exponeras över
huvud taget?
Kan man skadas
av en mobiltelefonantenn som sitter på fasaden utanför lägenheten?
En artikelserie
i Norrköpings Tidningar (finns även att läsa under artiklar
på FEB:s hemsida www.feb.se) beskriver hur en svensk elitspelare
i bowling och hans familj blev sjuka av en antenn utanför lägenheten.
Han fick själv bekosta en mätning som visade att antennen var
felriktad. Familjen hade blivit exponerad för extremt höga doser
och flyttade till slut. Mannen i familjen hann bli så överkänslig
för mikrovågor, att han inte kan vistas utomhus, utan tvingas
tillbringa all sin tid i ett skyddsrum dit mikrovågor har svårt
att nå.
Kan en fastighetsägare
hållas ansvarig för antenner som skadar hyresgästerna?
FEB har skrivit
till många fastighetsägarföreningar (Se FEB:s hemsida under
brev på www.feb.se). Brevet tjänar som upplysning, och varning.
Det återstår att se om den, som stämmer en fastighetsägare
(som struntat i varningen), har en bättre chans till skadestånd
från fastighetsägaren, som medvetet valde att inte agera efter
försiktighetsprincipen.
Hur agerar operatörer?
I samband med den
felriktade antennen i Norrköping menade Comviqs informationschef att
det inte var Comviqs sak att söka orsaken till varför människor
i basstationers närhet mår dåligt. Det kan nämnas
att efter en rad artiklar i samma tidning har åtgärder vidtagits
av Comviq.
Hur agerar försäkringsbolag?
Lloyds i London
som höll på att bli ruinerat av asbestskador, har vägrat
försäkra mobiltelefontillverkares ansvar, enligt två engelska
dagstidningar våren 1999.
När Skandia
sålde sitt återförsäkringsbolag 1997, skrev Dagens
Industri 23/9, att Skandia ansåg att man nu slipper tre framtida
riskområden: ”Elektromagnetiska fält, bröstimplantat och
rökning”
Ett stort skadestånd,
som 1999 tilldelades ett par i Dallas (se nedan) som blev granne med en
mobiltelefonmast, gör att försäkringsbolagen är oroade.
Det kan vara av
intresse att många av de nordiska försäkringsbolagen avskiljt
(säkrat?) sina inkomstbringande fond- och kapitalförvaltningsenheter
från egndomsförsäkringen. Dessa kan i framtiden eventuellt
få stå för stora utbetalningar om personer, som skadats
av mobiltelefoner eller från antenner, blir tilldömda
stora skadestånd.
Förlorar
fastigheten i värde om en mast byggs i närheten?
Ja, det anser många
förtvivlade fastighetsägare. En domstol i Houston Texas tilldelade
en familj som fått en mobiltelefonmast som närmsta granne,
ett rekordhögt skadestånd på 1.5 miljoner dollar. En mindre
del av skadeståndet var för att fastigheten förlorat i
värde. (Microwave News, mars/april 1999)
Avger bilen mikrovågor?
Det finns en del
moderna bilar som har ett larm/stöldskydd som är baserat på
mikrovågor.
Kan bilens larm
störas av mobiltelefonsändare?
I England höll
en affärsinnehavare på att bli tokig när ett trettiotal
bilar måste bogseras bort varje vecka från affärens parkeringsplats
för att kunna starta. Det visade sig att en närbelägen mobiltelefonsändare
sände mikrovågor på samma frekvens som bilarnas mikrovågsbaserade
stöldskydd.
Är mikrovågsugnen
farlig?
En tysk undersökning
visar att de flesta, om inte alla ugnar, inte är helt täta. En
mikrovågsugn avger dessutom ett kraftigt magnetfält, och en
del anser att man aldrig bör stå närmare än ca två
meter från en mikrovågsugn när den är igång.
Kan man bli elöverkänslig
av mobiltelefon?
Det finns en del
elöverkänsliga vars symptom började när de utsattes
för mobiltelefoner eller mobiltelefonsändare. Många elöverkänsliga
mår mycket dåligt av påslagna mobiltelefoner, även
på flera meters håll. Det borde vara en varningssignal.
Kjell Hansson-Mild
på Arbetslivsinstitutet säger att flera användare av mobiltelefoner
både i Sverige och utomlands har fått besvär, som liknar
de elöverkänsligas.
Kan man komma
undan mikrovågor?
Mobiltelefonmaster
dyker upp överallt. Snart finns det inga elektromagnetiskt fria zoner
någonstans. Många elöverkänsliga tvingas lämna
sina hem och bosätta sig i skogen, men även där hotas de
av nya master.
Det finns ett nätverk
runt hela jordklotet som skall kommunicera med mobiltelefoner enligt följande
schema:
Hur kan mikrovågor
användas militärt?
Den äldsta
och främsta användningen av mikrovågar är inom radar.
Mikrovågar skickas ut och ekot avläses sedan på en skärm.
Både USA och f.d. Sovjet har dessutom experimenterat med vapen där
mikrovågor bl.a. används till att få motståndarsidans
soldater desorienterade och neurologiskt påverkade på olika
sätt. (EMFields Information Pack ISBN 0952450305). Att mikrovågor
har dessa effekter har elöverkänsliga redan märkt. Även
mobiltelefonanvändare klagar på yrsel och koncentrationsproblem.
MicroWave News,
juli/augusti 1999, rapporterar att USA snart kommer att använda kraftiga
mikrovågsvapen (HPM High-Power Microwave). Enligt amerikanska flygvapnets
Earl Good kommer dessa att användas ”i tomrummet mellan diplomati
och att spränga-sönder-allt”.
Hur kan mikrovågor
påverka örat?
Det finns känsliga
individer med s.k. ”microwave hearing”. Örat uppfattar mikrovågorna
som ett ljud. Ljudet, som många är för generade för
att diskutera, låter ibland som en avlägsen dieselmotor på
tomgång. I USA, New Mexico, där det finns militära
installationer med radar/mikrovågor, hör många ett brummande
ljud som kallas för ”The Taho Hum”. Amerikanska militären har
enligt Microwave News, jan/februari 1997, möjligheten att kombinera
mikrovågor med ljud, som på något sätt ”drabbar”
och desorienterar fienden.
Vad säger
§6 i Strålskyddslagen?
Enligt §6 Strålskyddslagen
har
den som bedriver verksamhet med strålning skyldighet att vidta de
åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs
för att hindra eller motverka skada på människor, djur
och miljö.
Kan den nya miljöbalken
skydda människor från strålning från mobiltelefonmaster
och antenner?
Enligt den nya miljöbalkens
allmänna hänsynsregler är försiktighetsprincipen den
grundläggande: Redan risken för negativ påverkan innebär
en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått.
Det är verksamhetsutövaren
som har bevisbördan att visa att verksamheten är ofarlig för
människor och miljöer. Mobiltelefonoperatörerna kan inte
bevisa ofarligheten, men regeringen tycks blunda för den nya
lagen och har tillåtit byggandet av master trots protester från
överkänsliga och drabbade människor.
Har regeringen
tagit ställning i mastfrågor?
Regeringen har i
två överklagningsärenden, i Väse och Örebro,
tillstyrkt byggandet av mobiltelefonmaster. De som (under våren 1999)
överklagat till regeringsrätten (rättsprövningsmål
3650-1999-22) anser att regeringen (Miljödepartementet) bl.a. inte
prövat ärendet enligt Miljöbalken, har inte följt Strålskyddslagen,
har inte följt 1 kap. 2§ Regeringsformen, har inte handlagt ärendet
i enlighet med den i §17 Förvaltningslagen stadgade kommunikationsplikten,
har inte fullgjort sin plikt att motivera sitt beslut vilket stadgas i
§20 Förvaltningslagen, har inte lämnat följdhänvisning
enligt §21 Förvaltningslagen, har inte handlagt ärendet
enligt objektivitetsprincipen §9 RF samt att regeringen beslut strider
mot artikel 8 i Europakonventionen.
Hur agerar man
i andra länder?
I andra länder
är man betydligt mer oroliga över mikrovågors effekt på
människor än vad vi är i Sverige, trots att den svenska
befolkningen är mer utsatt. I Australien, Tyskland och USA finns stora
gräsrotsrörelser som bekämpar uppsättandet av nya sändarmaster.
I USA har lokala myndigheter i många fall satt stopp för
byggandet av master inom tättbebyggda områden och nära
skolor. Länder som skärpt sina lagar är Schweiz, Italien
samt vissa kommuner i Australien.
Vad händer
i Europa?
EU-kommissionen
har utsett en internationell kommitté som skall undersöka eventuell
fara med mobiltelefoner.
Den 10 mars 1999
gav EU-parlamentet sitt stöd till ALARA-principen vad gäller
elektromagnetisk strålning. ALARA, ”As Low As Reasonably Achievable”,
innebär att man anser att försiktighetsprincipen skall gälla.
Kan vi lita på
våra tillsynsmyndigheter?
Om man jämför
med asbestproblemet, så försäkrade våra tillsynsmyndigheter
in i det sista att asbest var ofarligt.
Myndigheterna har
hittills undvikit att penetrera mikrovågsproblemet genom att begränsa
forskning och utredning till lägre frekvenser (under 400 kHz). Därmed
har man undvikit att studera mikrovågor.
I ett överklagande
(en mobiltelefonmast i Örebro) har en person framfört åsikten,
och genom exempel påvisat, att det är Statens Strålskyddsinstitut
som konsekvent säger att strålningen är ofarlig men att
forskarna säger att man inte vet. Varför denna tvärsäkerhet
från en tillsynsmyndighet när forskare är tveksamma?
Det finns alltså
goda skäl att vara skeptisk mot myndigheter och att vara försiktig
med användandet av mikrovågor. Människan själv är
oftast betydligt mer intresserad av att behålla sin hälsa än
vad myndigheterna är.
Skyddar SSI allmänheten?
Som tillsynsmyndighet
tycks SSI, Statens Strålskyddsinstitut, (till skillnad från
Socialstyrelsen som kan gå in och agera aktivt inom sjukvården
om man så önskar) inte utöva någon praktisk kontroll.
Man gör t.ex. inga stickprover för att kontrollera att strålning
inte överskrids. I samband med den felriktade antennen i Norrköping
skrev NT 99-01-27 att SSI helt litar på operatörerna:” Vi har
så pass fin relation (till operatörerna) att det inte finns
anledning till misstro…” menade SSI.
Har SSI tappat kontrollen
över utvecklingen?
Kan vi lita på
forskare?
Forskare arbetar
efter strikt vetenskapliga kriterier och brukar inte uttala sig, förrän
de är definitivt säkra på sin sak. Tyvärr förekommer
både jäv, intriger och påverkan från intressegrupper,
som gör att man måste se kritiskt även på forskningen.
Många forskare är beroende av anslag och man biter ogärna
den hand som föder en! Tyvärr visar det sig att forskare, som
kommit fram med ”obehagliga fynd”, upplever att de därefter utsatts
för försök till styrning och även gått
miste om forskningsbidrag.
Forskning stöds
ofta numera av företag ( Motorola har det största forskningsprogrammet)
där verksamheten kan gynnas av att forskningsresultaten går
i viss riktning. Under våren 97 visade det sig att en rapport som
sponsrats av TELSTRA (Australiens ”Telia”) hade hållits hemlig i
två år! Rapporten visade att möss som exponerats för
mikrovågor liknande de från mobiltelefoner hade dubbelt så
många cancertumörer som icke exponerade.
Frågan är
således i vilken utsträckning forskare kommer att sticka ut
huvudet och rapportera obehagliga sanningar eller utfärda varningssignaler,
om man riskerar att mista forskningsbidrag. Och i vilken grad kontroll
och forskning kommer att styras av ”direktörer och advokater” (Amerikanske
forskaren Henry Lais uttalande i Express Newspaper den 24 maj 1999).
Det finns som synes
många gånger skäl att vara ifrågasättande och
agera efter eget förnuft.
Vad kan man göra som enskild individ?
Copyright
FEB 1999
Uppdaterad 99-09-09
Föreningen för El- och Bildskärmsskadade
Box 15 126, 104 65 STOCKHOLM Tel: 08-712 90 65 (tfnsvarare) Postgiro: 67 84 45-8 Org.nr: 812400-9484